10 tips för gammelgäddan!

Många gäddfiskare spenderar ett helt fiskeliv vid vattnet utan att komma i kontakt med drömgäddan, men hon finns där, troligtvis även i ditt hemmavatten. Med tålamod och lite koll på hur du ska göra så ökar dina chanser. Vi ger dig 10 heta tips som garanterat för dig närmare den mytomspunna gammelgäddan – häng med!

1. Störst fiskar under kalla årstider

Många fiskare väljer att ställa in fiskeprylarna i garderoben när kylan kommer, men det är faktiskt då som chansen till stor fisk är som störst. Dedikerade storgäddjägare trycker på gasen i oktober och håller ut till (beroende på var i landet man fiskar) efter lek någon gång i april/maj.

Gäddorna är slanka under sommaren och större fisk kan vara svåra att lokalisera. Under oktober när vattnet kyls ner ökar aktiviteten hos gammelgäddan, det är nu hon börjar äta upp sig i samband med att bytesfisken klumpar ihop sig längs branterna vilket gör gäddan, stor som liten, enklare att hitta.

När isen lägger sig är det ett ypperligt läge att söka stor fisk, men glöm inte att skaffa en tillräckligt stor isborr.

2. Våga använda stora beten

Gäddan är en opportunist och mindre exemplar kan bita över nästan vad som helst. Stora gäddor brukar däremot vara mer kräsna och spenderar inte energi i onödan.

Ett utfall på ett tillräckligt stort byte kan betyda flera dagars latande under matsmältningen, därför väljer gäddan ofta byten så som braxen, id eller sina egna artfränder. Ett större bete ger dessutom en större profil i vattnet och uppmärksammas lättare, vilket framför allt är effektivt vid fiske i frivattnet. Våga byta till större beten, de är inga problem att bita över för gammelgäddan.

Här hittar du våra favoritbeten att locka storgäddan med

4. Lodkartor och delade sjökort

När du väl bestämt dig för ett vatten är det dags att välja fiskeplats. Lodkartor och sjökort kan hjälpa dig att försöka klura ut vart fisken kan tänkas uppehålla sig. Gäddan lever ofta lite olika beroende på årstid och vattentyp. Djupt stående storgäddor hittar du längs djupbranter i anslutning till grundflak, undervattensuddar och åsar. Dessa fiskar kan leva gott på gös, abborre och pelagisk bytesfisk såsom siklöja och nors.

Om du söker stor gädda på grunt vatten bör det finnas gott om braxen eller id i närheten. Vassvikar med större djup utanför är ofta heta platser.

5. Första parkett till smörgåsbordet

Siklöjan är en av få bytesfiskar som leker på hösten. De samlas vid branter och leker på sten-, sand-, och grusbotten på cirka tre till åtta meters djup, ungefär när vattentemperaturen når sex till åtta grader.

I mellersta Sverige sker leken någon gång i början av november. Löjan samlas då i stora stim och gäddan sitter ofta på första parkett, för att ta för sig av smörgåsbordet.

Nu är det hög tid att vara på alerten. Om du lyckas tajma löjornas lek och hittar rätt kan du berikas med ett magiskt gäddfiske. Börja med att söka stora ansamlingar av siklöja vid friliggande grund och markanta branter med hårdbotten. Gäddorna lurar både i frivattnet utanför och längs bottnen innanför.

6. Fiska i alla väder

Har du hört att sol och bleke inte är gäddväder, eller att nordanvind gör fisken trög? Det är en sanning med modifikation då många stora gäddor tagits i just dessa förhållanden.

Låt aldrig vädret bestämma om du ska fiska, åk ut om du är sugen (kanske inte i storm) oavsett väder. Stora gäddor äter inte varje dag utan tar i stället ofta större byten som tar tid att smälta, därför gäller det att fiska ofta och inte bara under optimala förhållanden.

Hellre kortare pass ofta än längre pass sällan.

7. Flötestrollning och bottom bouncing

Flötestrolling är vedertagna storgäddmetoder. Många tror att metoderna är krångliga, men så är inte fallet. Ett flöte med 40-60 grams bärkapacitet, trettio gram bly och en tafs med två trekrokar samt en betesfisk är allt du behöver. Låt det driva bakom båten i en halv knop och känn spänningen stiga.

Bottom bouncing är en variant där man helt enkelt plockar bort flötet och låter sänket glida strax ovan bottnen. Båda teknikerna lika enkla att bedriva som de är effektiva.

Prylar för att tillverka egna tafsar och andra riggar hittar du här

8. Skaffa kompetent elektronik

Att ekolod är en genväg till mer och större fångst har nog inte undgått någon. Med ett billigt 2D-lod kommer du långt, men öppnar du plånboken lite till så öppnas fler fördelar. Side-Imaging är ett fantastiskt hjälpmedel för att söka av större ytor än precis under båten. Att tillverka sina egna sjökort gör också letandet mer logiskt och enklare att förstå varför fisken väljer vissa områden.

Ekolod för alla plånböcker hittar du här

9. Gäddor med stora skallar

Gäddor gillar som sagt stora måltider och de utvecklar ofta kroppsform efter byte. Gäddor som livnär sig på braxen får ofta extremt stora skallar för att få ner bytesfisken i svaljet. Dessa gäddor uppehåller sig på grunt vatten året runt och ligger ofta på lur bland stubbvass och natebälten.

Braxen är förtjust i mjuk botten där de söker insekter, maskar och sniglar. I närheten simmar även gäddan. Testa beten med hög profil som imiterar just braxen eller björkna när du fiskar på sådana här platser.

10. Fiska långsamt

Större gäddor kan vara sävliga och tröga. Att fiska riktigt långsamt kan många gånger vara rätt väg att gå, särskilt när vattnet är kallt eller när det är tätt inpå lektider. Extremt långsam trolling fungerar också bra på storgäddan, inte minst under våren.

Vobbler som har en rullande gång i låg fart är att föredra, alternativt större mjukbeten, gärna med en slingrande gummistjärt. Vid spinnfiske lämpar sig nu tailbeten perfekt då de håller sig högt upp i vattenmassan och kan fiskas med långa spinnstopp. Även traditionella jerkbeten går att fiska mycket långsamt genom att låta dem hänga i vattnet några sekunder efter varje knyck.

Mjukbeten för stora gäddor hittar du här

Till Fiske.se:s startsida

Tillbaka till toppen

Ordlista
Sportfiskarna: Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
Lodkartor: Enklare sjökort som ofta är upprättade genom mätning med lina och vikt.
Sjökort: Karta över vattenområden med djup, grynnor och sjömärken.
Bytesfisk: Mindre fisk som står på rovfiskarnas meny.
Frivattnet: Mitt ute i sjön mitt i vattenpelaren.
Flötestrolling: Metod som innebär att man långsamt släpar flöten, tackel och betesfisk efter båt.
Deadbait: En död betesfisk.
Bottom Bouncing: En metod där man långsamt studsar en betesfisk på botten, antingen genom kast eller bakom båt.
Ekolod: En maskin som genom ultraljud tolkar världen under ytan.
Side-Imaging: Sidoseende, detaljrik, fotografisk ekolodsvy.
Mega 360: En högupplöst ekolodsvy som visar hur det ser ut runt omkring båten.
2 D-lod: Sidoseende, detaljrik, fotografisk ekolodsvy.
Trolling: Fiskemetod där båten släpar ett antal spön med beten efter sig. Kräver ofta en hel del utrustning.
Stubbvass: Vasstumparna som finns kvar efter vintern.
Natebälten: Ett område med nate – en växt som ofta håller fisk.
Vobbler: Ett skedförsett bete som imiterar en skadad fisk.
Mjukbeten: Ett bete som är tillverkat av gummi.
Spinnfiske: Metod där fiskaren kastar ut ett bete med antingen haspel–, automat- eller multirulle.
Tailbeten: Hårda beten som är försedda med en mjuk gummistjärt. Används främst till gäddfisket.
Jerkbeten: Ett bete som rycks hem av fiskaren för att skapa olika attraherande rörelsemönster.