Populära länkar
Kategorier
FISKEMETODER
Fördelar med oss
- Inga avgifter
- Gratis frakt över 599:-
- Snabb leverans
- KUNDSERVICE med riktiga fiskare
- Öppet köp returrätt 30 dagar
- Betala säkert med avgiftsfri faktura, kort eller internetbank
- Tel 060 - 124 000, vardagar 9-12, 13-17
- Maila oss
Gäddmete - Komplett guide
Med gäddmete kombinerar du det bästa av två världar. Du kan meta både från båt och från land. Få metoder är så effektiva som att presentera gäddans naturliga föda vid rätt plats och tid.
Inledning
En tafs, en trekrok och en betesfisk. Svårare än så behöver det inte vara. Men metet efter gädda har utvecklats långt mer, främst i Storbritannien där mete är som störst. Bottenmete eller flötmete är de två primära metoderna och det finns en stor variation i hur tacklet ser ut både mellan metoderna och inom samma metod.
Flötmete – spänningen framför allt
Det är något visst med att titta på ett flöte som guppar. Spänningen är påtaglig och ditt flöte är en direktsignal till vad som sker under ytan. Flötmete fungerar både från land och från båt, i sjö eller å.
I sin enkelhet består tacklet av en tafs av vajer med en eller två trekrokar där en betesfisk sätts fast. En bit ovanför sitter ett sänke som håller nere betet. Därefter sitter flötet och sedan ett flötesstopp som går att flytta upp och ner, och bestämmer exakt på vilket djup betet befinner sig.
Vid statiskt flötmete sätter man fast en trekrok i ryggen för att agnfisken ska hänga naturligt i vattnet. Glöm inte att trycka hål på simblåsan på en död betesfisk, annars kommer den flyta. Om tacklet har två trekrokar fäster man den övre trekroken, den närmast flötet, i ryggfenans främre fenstråle. Den undre trekroken fästs under bröstfenan, starx bakom gällocket.
Flötet bör ha en bärkraft som är lagom till storleken på betesfisk. Ett flöte med 30 grams bärkraft fungerar bra i de flesta fallen. Vajern bör vara 28–30lb, längden på vajern bör vara åtminstonde ca 40cm. Lämplig storlek på kroken beror på betesfisk, men storlek 2–4 är ett bra riktmärke.
En up-trace är ett bra tillägg till ditt tackel. Enkelt förklarat är det som namnet antyder en "tafs ovanför tafsen" av fluorocarbon, vajer eller grov nylon. Vitsen med uptrace är att den ska skydda huvudlinan om gäddan skulle få in linan ovanför tafsen i munnen när den tar agnfisken. Lagom längd på en up-trace är ca 50cm och diametern bör vara åtminstonde 0,50–0,70mm om det är fluorocarbon eller nylon.
Flötestrolling är aktivt och effektivt
Flötestrolling är en aktiv metod av flötmete där man sakta släpar betesfisken bakom båten, metoden är utmärkt för att täcka mer vatten. Vid den här typen av fiske sätter du vajertafsens övre trekroken i munnen på betesfisken i stället för i ryggen. Den nedre trekroken fästs mitt på fisken. I övrigt är tacklet likt den för vanligt flötmete. Flötet får gärna ha lite mer bärkraft, 50 eller 60g eftersom tyngre sänke krävs för att hålla ner agnet.
Farten bör aldrig vara speciellt hög, flötestrolling kan aldrig gämföras med vanlig trolling med wobblers utan bör vara max 0,7 knop
Bottenmete – en engelsk klassiker
Gäddan är en opportunist och äter inte bara levande, flyende byten. Död fisk på bottnen är också mat åt gäddan. I Storbritannien är ”deadbaiting” på botten en mycket populär metod.
Tacklet man använder är ett så kallat glidande tackel och är konstruerat så att gäddan kan ta betesfisken utan att känna något motstånd. I änden sitter en tafs av vajer, helst med dubbla trekrokar.
Bottenmetets allra enklaste form trär du huvudlinan genom lekandet på ett päronbly och knyter sedan fast linan i lekandet på tafsen. Nu kan gäddan plocka upp betesfisken och simma i väg utan att känna av något motstånd från sänket. Om man vill ha extra mellanrum mellan tafs och sänke kan man återigen använda en up-trace.
Vid bottenmete fästs den övre trekroken i betesfiskens stjärtände och den undre trekroken närmare huvudet. Anledningen är att gäddan alltid vill svälja fisken med huvudet först för att fenorna inte ska ta emot, därför måste krokspetsarna ligga åt motsatt håll.
När du kastat ut betet kan du lägga ner spöet på backen eller använda något typ av spöställ. Om du har en haspelrulle ska bygeln vara öppen, och med en spinnrulle ska den vara frikopplad, så att det inte blir något motstånd för gäddan. Som nappindikator kan du exempelvis använda nappalarm avsedda för karpfiske, men även ett flöte utan flötestopp kan hjälpa till som nappindikator. Flötet kommer bli liggandes på vattenyttenytan och kommer aldrig dyka vid napp, men rör sig i sidled vid napp.
Myter om mothugg
Att gäddan behöver tid på sig att vända och svälja betet innan mothugg är lite av en myt, eller missuppfattning. Det stämmer dock att gäddan måste vända bytet rätt innan den sväljer. Huvudet på betesfisken måste ner i svalget först för att fenorna inte ska ta emot. Tänk dig att svälja en tex en abborre med stjärten först.
Du behöver inte vänta på att gäddan ska vända sitt byte innan du gör mothugg. Grundregeln är att: går det lina - kroka! Detta betyder alltså att gäddan är i rörelse med betesfisken i munnen, och gör man mothugg nu kommer krokarna hitta fäste i gäddans mungipa och djupa krokningar undviks. Vid bottenmete gäller samma princip
Alternativa tackel
Vad gäller flötmete så finns det sällan anledning till experimenterande, men endast fantasin och den egna tron sätter gränserna. Metets grunprincip är en så naturlig presentation som möjligt, men i vissa fall kan det vara värt att testa lite bling-bling på tafsen eller strax ovanför. Lyspärlor, färgade krokar eller små spinnskedar är några exempel på attiraljer som kan dra på sig extra uppmärksamhet och trigga till hugg vissa dagar.
Vid bottenmete finns det en uppsjö med alternativa tackel. Bland annat är det vanligt att ”poppa upp” betet med flytkulor som fästs längst ut på tafsen eller flytstavar som trycks in i betesfisken. På det viset fiskas agnet väl exponerat men i när anknytning till botten.
Val av utrustning
Gäddmete kräver lite kraftigare prylar, särskilt från land om betet ska kastas ut. Oftast räcker det långt med ditt vanliga gäddspö men för den som fastnat för gäddmete kan det vara dags att skaffa en dedikerad utrustning som gör fisket både lättare och roligare. Karpspön eller gäddmetespön med en testkurva på 3–3,5 lb är enligt de flesta gäddmetare perfekt. Längden bör vara någonstans mellan 10 och 12 fot för att kunna kasta långt, lyfta och meda linan samt svepa in ordentliga mothugg på långa avstånd.
Vid gäddmete från båt eller flötestrolling går det att använda dina vanliga spinn- eller trollingspön för gädda, men om det är ett fiske du vill satsa på bör du använda en haspelutrustning med baitrunnerrullar och 10 fots spön. Långa spön krävs för att göra ordentliga mothugg.
Gäddmetarens ordlista
Flötmete: Mete med ett flöte som bär upp tacklet och signalerar napp.
Flötestrolling: Att släpa ett tackel med flöte efter båten.
Bottenmete: Mete med agnet liggandes på botten.
Bärkraft: Hur mycket vikt ett flöte klarar innan det sjunker under ytan.
Flötesstopp: Ett monterat stopp av gummi eller silikon, alternativt en glidande knut, på huvudlinan som stoppar flötet och bestämmer fiskedjupet.
Uptrace: En extra säkerhet som en tafs ovanför tafsen. Ofta av fluorocarbon.
Inline-flöte: Flöte där linan går genom ett rör i flötet. Speciellt lämpligt för flötestrolling.
Deadbait: Död fisk som används som bete.
Glidande tackel: Ett bottenmetetackel där linan kan glida fritt när gäddan tar betet.
Baitrunnerrulle: Haspelrulle med en frikopplingsfunktion som gör att linan kan löpa ut utan motstånd.