Undvik de vanligaste fiskemisstagen

De vanligaste fiskemisstagen - och hur du undviker dom!

Det finns en rad misstag man kan göra som fiskare, både som nybörjare men även som mer erfaren. Misstag som, om man känt till dem, aldrig skulle behövt hända.
Här ska vi gå igenom de vanligaste missarna men även passa på att tipsa om hur du undviker dem.

Var rädd om ditt spö
Det är aldrig kul när spön går av men det finns några vanliga anledningar som man, om man känner till dem, lätt kan undvika.
 
Fiskespön idag är lätta, smäckra och känsliga, något som gör dem fantastiskt roliga att fiska med, men dessa fina egenskaper gör även att de inte tål att behandlas hur som helst. Att tillverka ett extremt stryktåligt spö är inte helt omöjligt, om materialet är glasfiber blir klingan mycket stark och tålig dock mycket tyngre och aldrig lika känslig som dagens moderna spömaterial som är i kolfiber och grafit.

Om din fiskeutrustning blir skadad eller går sönder är det inte helt ovanligt att detta sker vid transporten till eller från fisket. Ibland går det inte sönder direkt, men skadan som uppstått på spöklingan kan plötsligt ge sig tillkänna när spöt utsätts för belastning under fisket och plötsligt gå av. Alltså är det en god vana att förvara sina kära spön i något form av skydd under transporten till och från fisket, spötub eller spöfodral finns i flera modeller och varianter.

En annan mycket vanlig anledning att spön går av, som även denna går att undvika, är att spödelarna inte suttit ihop ordentligt. Delningen, eller holken, som skarven mellan delarna heter på fackspråk är bra att hålla under uppsikt. Var noga när du sätter ihop ditt spö och se till så delarna verkligen sitter ihop. Om ringarna ser ut att ha vridit sig på toppdelen under fisket är det ett tecken på att holken glidit isär en aning under fisket och toppen sitter snett. Detta bör då åtgärdas direkt. Fiskar man vidare med spödelar som inte sitter ihop riktigt kan en s.k. brottanvisning uppstå i holken och resultatet av detta blir att spöt går tvärt av när det utsätts för belastning exempelvis vid utkast, bottennapp eller vid ett mothugg.

Att tänka på när du får napp 
Fiskespön är gjorda för att böjas i jämn kurva. Ett vanligt misstag som begås vid fight och landning av fisk är att man i stundens hetta vevar in fångsten på allt för kort lina, i värsta fall ända till toppöglan.

Detta är en dålig vana av flera anledningar, dels får du väldigt svårt att nå fisken då den hamnar en spölängd ifrån dig vid landning. Ett annat kritiskt fenomen som lätt uppstår är att spöt får en onaturlig böj och allt för mycket vikt hamnar på endast toppdelen. Om exempelvis en lurig gädda plötsligt dyker in under båten och du inte hinner med att parera med hela spöt är risken stor för spöbrott, speciellt om rullens slirbroms är hårt ställd. Även att lyfta in exempelvis en abborre i båten eller upp på bryggan med spöt riktat rakt upp emot skyn tvingar spöt att böjas i en "onaturlig båge" med stor risk för spöbrott som följd. 

Tänk alltså på att ställa in rullens slirbroms så fisken kan ta lina från rullen om den skulle vilja och låt spöt böjas jämt i alla lägen,  aldrig allt för mycket likt ett “upp-och-nedvänt J”

Vid bottennapp
Dagens flätade linor har verkligen gett fisket en helt ny dimension. Tack vare dess starka och stumma egenskaper kastar man både långt och har utsökt känsla för vad som händer med betet.

Men i och med dessa egenskaper får utrustningen ta mycket stryk,  speciellt med allt för kraftiga ryck och knyck vid bottennapp. De helt stumma linorna låter spöt och rullen ta all kraft i dina frustrerade försök att komma loss, något de ej är designade för att tåla i någon större utsträckning. 

Detta är viktigt att tänka på och försöka att behärska sig trots lågt blodsocker och allmänt oflyt i fisket. Linda istället linan runt en pinne eller liknande och segdra direkt i linan, chansen är nu god att du drar krokarna rak och får behålla ditt bete. Att fortsätta fisket med ett helt spö och rulle i stället för att tvingas åka hem med kvaddad utrustning och ett åskmoln hängande över kepsen känns som en anledning nog för ta detta tips på allvar. 

Trasiga spöringar
Keramiken i spöringarna är inte gjord för att tåla så mycket mer än själva linan. En smäll mot en sten eller en båtsida alternativt att man vevar in en tafs eller ett beteslås i toppöglan kan ibland räcka för att de ska gå sönder eller att en skada kan uppstå.

Att fiska med skadade spöringar är mycket kritiskt, faktum är att minsta lilla grad i en ring kan vara rena döden för din lina. Håll därför dessa under uppsikt och passa på att besikta ringarna när du trär linan inför fisket så inte ett “inlägg” saknas eller en skada uppstått.
Vid gäddfiske kan det vara en god ide att trä en gummipärla på linan innan man knyter på sin tafs, denna pärla kommer fungera som stötdämpare och skydd för din toppögla. Detta är ett mycket bra knep som används av många gäddfiskare. 

Under transport mellan fiskeplatserna, oavsett om det rör sig om båtfiske eller fiske från land, bör du fästa kroken på ditt bete, antingen i den lilla “krokhållaren” som man finner på klingan strax ovanför spöts handtag eller i “benet” på första spöringen sett från rullen. Fäst aldrig en krok i själva ringen då keramiken kan skadas av detta.

Undvik trassel
En mycket vanlig anledning att trassel uppstår vid fiske med haspelrulle är att linan inte är sträckt när du påbörjar invevningningen efter utkast. Det som då lätt kan hända är att de första varven som lindas upp lägger sig löst på rullens spole, ibland kan de till och med bildas en ögla. Allt är frid och fröjd under invevningen tills du ska kasta nästa kast... 
Den löst pålindade linan och den lösa öglan som bildats kan nu passa på att ställa till det ordentligt för dig och riva med sig lina varpå en så kallad "vindknut" uppstår. 

Blåsiga dagar där vinden tar din lina under kast och bildar en stor båge i luften, alltså extra löslina, eller yvig fiskestil som tex jiggfiske där man hyttar/viftar med spöt och och löslina bildas kan göra fenomenet vanligare. 

För att undvika att dessa "vindknutar" uppstår rekommenderas att du försöker ta till vana att fälla tillbaka rullens bygel efter kast med handen istället för med veven. Har du handen som vana kan du samtidigt enkelt se till att linan ligger sträckt och via bygelns trissa utan att det blir ett "moment" till, allt sker i samma rörelse och du undviker dessa onödiga trassel till 100%. 

Tvinnad lina
En nylonlina som blivit tvinnad känner du igen genom att linan, om den ej är spänd snabbt, bildar en ögla och snurrar upp sig. Att linan tvinnar sig är ett fenomen som är vanligast med de traditionella linorna av nylon och anledningarna kan vara flera.

Redan vid påläggningen av linan på rullen är det inte helt ovanligt att det blir fel. På en haspelrulle (även de inkapslade) där linan hasplar av spolen vid utkast ska även linan vevas på enligt samma princip. Linan bör alltså även lämna den köpta linspolen på samma vis och haspla av spolen åt samma håll som den hasplas på. Glöm inte att sträcka linan och veva på den med motstånd så den lägger sig fint på rullens spole. Om linan ska spolas på en spinnrulle, exempelvis en Ambassadeur, där rullens spole spinner på en axel ska linan även lämna sin “köpespole” på samma vis vid påläggningen, och glöm inte heller här motståndet så linan inte riskerar att skära ner i underliggande lager när den utsätts för press.

 En annan anledning till tvinnad lina kan vara att man vid drillning (eller vid bottenapp) vevar mot en löst ställd slirbroms, vid varje vevtag tvistar man då linan med tvinnad lina som resultat. Att fighta en fisk som ovan kan vara svårt men några grundregler att ta till sig är att låta fisken knycka mot en böjd spöklinga, på detta vis undviks onödiga påfrestningar på krokens fäste i fiskmunnen och med ett flexande spö undviks slaklina, något som är direkt förödande för krokens grepp och lätt resulterar i tappad fisk. Låt spöt agera “stötdämpare” och låta fisken ta lina från en lagom hårt ställd broms om den vill. Veva endast in lina när det går och aldrig mot en slirande rulle.

Roterande drag och dåligt eller inget lekande kan också vara boven i dramat.  Alla drag eller agn som roterar i vattnet kommer att tvinna din lina om du inte använder någon form av lekande eller beteslås, dessa ledade länkar roterar och låter exempelvis en spinnare snurra i vattnet utan att ta med sig linan. 

Med en rågad spole på en rulle med dålig linuppläggning är chansen till trassel stor oavsett lintyp. Det kan här vara en bra ide att lämna ett par kanske tre mm upp till spolens kant för att linan tryggt ska lämna spolen vid kast.

Anpassa utrustningen
För att fisket ska bli roligt och effektivt bör spö, rulle och lina matcha någorlunda med dels dina beten men även fisken du förväntas fånga. I de allra flesta fall duger en vanlig “allround-utrustning” till att fiska alla våra vanligaste sötvattensfiskar förutsatt att du matchar de beten du vill kasta med spöts rekommenderad kastvikt.  

En vanlig fråga som ofta kommer kring utrustningen är “hur stora fiskar kan jag ta på det här spöt då?”
Svaret är att du teoretiskt kan ta hur stora fiskar som helst även med en klen utrustning, det är aldrig spöt som ska gå av utan linan. Tex en gädda på 12kg på ett litet ultralätt spö för spinnare går, men eftersom spöt är vekt kommer fighten ta lång tid. Klingan har inte den kraft som krävs för att verkligen sätta press på gäddan och trötta den snabbt utan här måste rullen broms och ditt tålamod göra jobbet och trötta fisken i fråga.

Linans färg då?
Linans dimension har stor betydelse för hur långt du kommer kasta och är faktiskt viktigare än vad spöt har för rekommenderad kastvikt.
Tex kommer du med ett 11ft långt spö med en rekommenderad kastvikt på 30g och ett slimmat kustdrag på 25g samt en flätad lina på 0,28mm ha betydligt sämre kastlängder än om du fiskar samma drag på ett spö på 9ft klassat för beten upp till 50g men har en lina på 0,15mm. Friktionen som den tjockare linan innebär bromsar både i ringar, över spolens kant och luftmotstånd. För att få de bästa egenskaperna hos lina spö och bete bör således linan väljas med omsorg. 

Dagens flätade linor kan tyckas onödigt starka om man enbart tittar på brottstyrkan men något som lätt glöms bort är linans motståndskraft för nötning. En flätad lina på exempelvis 0,17mm med en brottstyrka på 10kg kan i praktiken hålla sämre om du fiskar och fastnar i steniga områden, än vad en nylonlina på 0,25mm med en brottstyrka på 6,5kg gör. Detta pga slitaget och friktionen mot stenar. En tunn lina nöts lättare än en tjockare. Ett knep här för att kringgå detta är att längst ut skarva på vanlig nylonlina eller fluorocarbon som en form av slit-tafs. Dessa linor kommer tåla nötningen bättre och göra att du dels får tillbaka betet vid eventuella bottennapp men även som viss trygghet om fighten med tex en öring blir lång bland stenarna.

Att ha en färgad lina har idag många anhängare, vitsen med en kontrasterande lina som syns bra är flera. Dels är det lättare att se riktningen linan ligger vilket underlättar om ni tex är flera som fiskar från samma båt och vill undvika att kasta i kors. Vid jiggfiske är det ibland lättare att se försiktiga hugg på en färgad lina. Under fighten med exempelvis en regnbåge från en brygga med ett näckros bälte nära inpå är det lättare att snabbt parera och därigenom undvika att fångsten går fast om du ser var linan går ned i vattnet. 

När din kamrat ska håva din fångst underlättar även här linans färg för att se var fisken är på väg och när det är läge att håva. 
Den psykologiska aspekten skall dock inte underskattas och om man är övertygad om att fisken ser en färgad lina ska man självklart gå på en mer diskret, det finns inget rätt eller fel utan bara personlig smak och tro. 

Varför nappar det aldrig?
Själva fisket kan för många upplevas som ett mysterium, och man kan lätt fråga sig varför vissa alltid tycks få napp när de är ute medans du själv aldrig lyckas? Här kan man välja att lita på turen eller “fiskelyckan” eller också ta till sig av tipsen nedan.

Det kan till viss del ha med inställningen att göra, om man slentrianmässigt bara kastar hit och dit och vevar samma bete i samma hastighet likt en robot kommer resultatet förmodligen att spegla inspirationen i insatsen. Om du vill lyckas måste du verkligen vilja.

Till att börja med gäller det att söka av vattenytan du når med dina kast, se till att sprid kasten i en solfjäderform och beroende på betestyp bör du variera hastigheten som du tar hem ditt bete i. Alla fiskar som hugger på artificiella drag är rovfiskar och således predatorer. 

Predatorer är samma sak som rovdjur och dessa är präglade att reagera på vissa egenskaper hos sina byten. Alla som har lekt med en katt vet att de nästan går att tvinga fram en reaktion. En katt som egentligen ligger och sover och är helt tillfreds med tillvaron  kan inte låta bli att kolla upp vad det är som rör sig så lockande under filten, speciellt när det som rörde plötsligt blir stilla. Huvudet åker upp, katten spanar, inte långt efter detta börjar bakbenen trampa och katten kommer fram i ett språng...  
Att lura en fisk till hugg är faktiskt inte helt olikt detta, det gäller att fånga fiskens uppmärksamhet med ett “flyktbetende” för att sedan ge rovfisken en chans att hugga genom en tempoväxling. Ju mer man fiskar ju lättare blir det att föreställa sig en fisk som följer och trigga dessa reaktioner. Nybörjare, men även en mer erfaren sportfiskare kan ta till sig detta tips.

Fiskars nyfikenhet kan ibland göra att ett dragbyte plötsligt ger hugg i första kastet, exempelvis abborren uppskattar verkligen många gånger “nyhetens behag” och kastar sig över tex en jigg i en specifik färg, när huggrushen mattats kan ett färgbyte eller byte av betesmodell sätta fart på intresset i stimmet igen och ge ytterligare hugg.
Det här sättet att tänka går att överföra till en mängd rovfiskar och kommer hjälpa dig att lyckas i ditt fiske.

Bra att ha
 Att ha ett par polariserande glasögon på sig vid fiske är ingen dum ide, dels för att skydda dina ögon mot krokar på vift men också för att se fisken genom den blänkande vattenytan. Vid spinnfisket kan det vara helt avgörande om du får syn på en tvekande följare och kan göra ett vevstopp eller ett huggutlösande extra "sprattel". Vid flugfisket får du mycket lättare syn på tex vilande fiskar längs botten i ett strömvatten, eller "cruisande" fisk på födosök i sjöar eller längs kusten.

Småplocket underlättar ditt fiske, lekanden och beteslås, sänken och tafsar är alla tillbehör som är bra att aldrig vara utan. En ask med toppöglor i reserv kan verkligen vara värd sin vikt i guld om/när olyckan är framme och en toppögla går sönder för dig eller någon kamrat. Byt ut dina stötta slöa krokar, noggrannheten när de kommer till dessa detaljer gör stor skillnad i ditt fiske. 

Se över din fiskeväska och låt en liten sortimentask med dessa tillbehör få en speciell plats, som sagt, de är guld värda ute vid vattnet. 

Ordlista
Spöklinga - det är på klingan spöts ringar sitter
Spötub - slagtåligt rör att förvara fiskespön i
Holk - själva delningen av spöt
Brottanvisning - föreligger om ett föremål är olämpligt utformat, så att det brister vid belastning
Toppögla - fiskespöts yttersta spöring
Slirbroms - låter fisken ta lina mot rullens broms
Trissa - trissan hittar du på haspelrullens bygel, fungerar som linförare
Drillning - kampen med krokad fisk
Kastvikt - den rekommenderade vikten på de drag spöt klarar att kasta